Veckans tips!
eftersom att jag är klar sen längesen tillbak så får ni
veckans tips nu!
ibland då & då läser jag lite om hur man ska göra första
gången man träffar en ny häst,träna en häst osv..
och jag tänkte dela med mig utav de jag har läst.
Det första mötet-
INLEDNING
Det står en ny häst i hagen. Hästen är din för du har köpt henne. Hon är en och femtio i manken, vackert fuxfärgad, lång härlig man och vackra ögon. Hon står där och äter förstrött sitt hö i sommarsolen. Du vet inte mycket om henne, mer än att hon är vacker. Du får en stark lust att gå fram och prata med henne. I rask takt går du fram över grusgången mot paddocken, fram till det ställe där du tidigare lade ut en hög med hö. Hästen fortsätter obekymrat att äta. Det bekymrar dig något att hon inte ögonblickligen hälsar så du börjar prata med henne. Du smackar lite och hon höjer huvudet för att ge dig en blick. Du sträcker ut handen för att klappa henne på mulen och får en varm känsla av kontakt. Hon tuggar ur munnen, sänker åter huvudet och fortsätter äta.
Det var ett tag sedan han kom med höet. Det smakar annorlunda. Runt om kring finns nya marker. Det går andra hästar en bit bort och betar på en vall. De har redan sett dig. Du ropade efter dem och fick svar. Det var en ganska jobbig resa hit. Det är alltid jobbigt att resa. Men nu har du mat i alla fall. Det har varit många människor här. Tidigare var här sju stycken som skulle ta på dig. De luktade illa. Otroligt hur mycket ljud sju stycken människor kan åstadkomma när de är tillsammans. Kan inte begripa hur de kan höra vad de säger i det oväsendet. Nu kommer ännu en människa. Du känner på lukten att han varit här tidigare. Det var han som kastade ut höet. Nu står han där och hänger över dig igen, och låter. Han låter annorlunda är de du är van vid. Om du ignorerar kanske han går igen. Han ger sig inte, du tittat förstrött på honom medan du tuggar ur munnen. Så ska ha ta på dig också. Efter ett tag går han igen. Du slänger en kort blick ut över vallen där de åtta andra hästarna äter gräs. Det är en fin dag idag.
DIN UPPGIFT ATT SKAPA EN BRA RELATION
Relationen mellan häst och människa är den första viktiga byggstenen i vårt arbete med hästen. Om relationen blir bra eller dålig, ligger helt i människans händer och intresse. Hästen har inte valt att leva sitt liv med oss och kommer troligtvis inte heller arbeta aktivt för att skapa bättre relationer.
Allt ligger i vårt intresse. Lite cyniskt är det inte svårt att dra paralleller till forna tiders slavhandel. Vi äger hästen och bestämmer över dess liv. Oavsett hur väl eller illa det ut vecklar sig kommer hästen aldrig att kunna välja bort oss från sitt liv. Detta förhållande försätter oss som människor och hästägare i en alldeles speciell moralisk ansvarssituation. Vi har makten över hästen och kan göra vad vi vill med henne, och gör så också.
Människor är som regel goda och förstående varelser så länge som allt går som det är tänkt. Blir en människa däremot irriterad av motgångar är det bara graden av moral som sätter gränser för vad hon kan ta sig för. Att hästen inte kan berätta sina synpunkter och anledningar till sitt handlande, utan är helt stum gör dessutom allt mycket svårare. Hästen har också betydligt svårare för att dra logiska slutsatser och kommer därför inte försöka påverka sin situation på annat sätt än genom sina instinkter. Att uppföra sig bättre under ett ridpass för att få bättre allmän behandling i stallet är en logik som jag tror är helt främmande för en häst.
Så allting är helt upp till oss. Vi köpte hästen från början för att få en bra relation och det är vi som måste bygga den utan större hjälp från hästen.
FÖRSTA INTRYCKET
Jag skulle inte rusa fram till den nya hästen och försöka vinna hennes hjärta med smicker och godis, pussar och kramar. Jag hade gått runt och på avstånd och betraktat henne en tid, så hon ser mig men utan att visa intresse för henne.
När jag rör mig i närheten av hästarna vill jag vara stolt. Sträcka på ryggen och röra mig självsäkert med balanserad gång, precis som när jag rider hästen. Jag vill få respekt. Bli respekterad. Glöm aldrig att respekt inte är något man har, tar eller kräver. Respekt är något man förtjänar. Man tilldelas respekt av sin omgivning. Hästen ger dig respekt när hon känner att du kan ge henne trygghet och beskydd.
Jag skulle som sagt inte rusa fram, jag skulle göra en formell hälsning när vi möts första gången, ungefär som när man tar i hand och trevligt men kallt presenterar sig för en människa. Jag hade presenterat mig genom att från armslängds avstånd sträcka fram en halv- öppen hand till hennes nos. Inte försöka röra utan bara hålla handen stilla på ett avstånd som känns naturligt.
Jag hade inte försökt röra ansiktet på en okänd kvinna första gången vi möts, ej heller en hästs.
Jag hoppas med gesten uppmuntra hästen till att vilja sträcka fram sin nos till min hand och lukta på den med sina båda näsborrar, först den ena, sedan den andra, men inte för länge. Jag vill spela hennes spel åt henne. Det man har saknar man inte, det kan inte kan få ignorerar man men det man inte har men kanske kan få blir man intresserad av. På sin höjd kan jag stryka med några fingrar över bläsen på henne. Det sägs att området mellan ögonen och pannan är det enda ställe om något som en vild häst kan tillåta någon röra vid. Jag vill inte riskera att hon håller undan för min hand när jag försöker stryka henne, känns det osäkert låter jag bli.
Tid finns det gott om.
Jag kan formellt gå fylla en tom vattenhink i hagen för hon är törstig, iaktta henne när hon ser efter vad hon fick men när (om) hon tittar på mig så går jag. Jag vill skapa ett tomrum, en mystik, som hon vill fylla ut, ett intresse. Jag kan inte spela detta spel för länge, då tröttnar hon. Man ska smida järnet medan det är varmt.
När hon frågar mig vem jag är, då ska jag svara henne, inte förr. Om andra människor i omgivningen kelar, klappar och öser kärlek över henne så är det bra. Det kommer att göra mig mer intressant, öka kontrasten. Alla dessa människor som är snälla, men varför kan jag inte fånga hans intresse? Hur länge detta spel kan pågå är en balans på slak lina. Man måste följa sin intuition. Du känner att hästen följer dig med blicken i rasthagen utan att du tittar. Hon följer dig därför att du skapat ett intresse.
Att nya hästar ofta hamnar i en tråkig hage den första dagen eller dagarna på grund av att man kanske inte vill släppa ihop dem med flocken omedelbart, kan man dra lite nytta av. När hon försöker få dig intresserad och du sedan börjar bjuda på dig själv blir det mera värdesatt.
skötselråd-att träna hästen-
Att köpa en unghäst och träna den själv är en sak som många hästintresserade drömmer om. Detta kräver dock erfarenhet, och har man inte det så måste man ha hjälp av någon kunnig. Hur hästen har blivit inriden är en betydelsefull sak. Själva inridningen är antagligen den största händelsen i en hästs liv. Den ska ge hästen den kunskap och förmåga som den ska kunna ha nytta av resten av sitt liv tillsammans med människan.
Hur låg tid det tar att träna en häst bestäms av hästen själv. Med ökad erfarenhet så blir tränaren effektivare och spilltiden kan minskas. När man börjar arbeta hästen så måste man ha den tid som arbetet kräver, starta aldrig något om det inte finns tillräckligt med tid att fullfölja. Om man inte har så mycket tid så kan man repetera något som hästen redan vet, då kan man sluta när man vill. Hinner man inte avsluta på rätt sätt och hästen har kommit undan så tar allt mycket längre tid nästa gång.
Det är träningen som ger resultat inte kvantiteten. Att fortsätta med en sak som hästen har gjort bra, bara för att det är roligt kan vara förödande.
Hästen lär omedelbart om den får en chans att reagera rätt. Den är mycket snabb i sin uppfattningsförmåga, ofta har den redan reagerat för tryck innan tränaren har märkt det. Om tryck ges vid rätt tillfälle och upphör vid rätt tillfälle, så lär hästen. Det som tar sekunder att lära hästen har man resten av livet till att finslipa. Ofta kräver man för mycket från början. Ovanor lär sig en häst själv. Lär den vanor, lär den det som man vill ska ske.
Exempel:
Ett bra exempel på detta är momentet "backa". När man lär hästen att backa för handen så skapar man ett tryck mot hästen genom att pressa handen mot hästens bog. Hästen uppfattar detta tryck som en signal och det är meningen att hästen ska gå undan för tryck. När hästen förstår detta och lägger vikten bakåt för att förbereda en backning så tar man bort handen. Hästen förstod det vi ville, nämligen att den skulle backa. Vi belönar hästens reaktionsförmåga och tanke, inte dess handling.
Om man därimot håller kvar trycket mot hästen så fortsätter man att sända signalen även när hästen gör det man ska, och detta kan skapa förvirring. Upphör inte trycket så förstår inte hästen vad vi vill, eftersom vi fortsätter att säga åt den vad den ska göra även när den gör det vi säger.
Lösning:
Innan nästa steg påbörjas ska det föregående vara klart, tex. ska hästen ridas så måste den tillåta uppsittning. Ju säkrare ett moment är, ju lättare är det att bygga vidare. Man vinner inget på att skynda på träningen, man får ändå göra om det. Det är bättre att lägga ner tid i början än att göra om och göra om. När man gör något med hästen så kommer den först att försöka med den sista kända lösningen. Fungerar inte den, så prövar den med något annat.
Lösningen ska vara det som man vill att hästen ska göra. En häst ljuger inte, den gör vad den har blivit lärd eller vad den själv har lärt sig. När man ställer hästen inför ett problem så ska lösningen vara det som man vill att hästen ska göra, om den gör något som inte var tänkt så är inte hästens fel, det är problemet som den skulle lösa som är fel upplagt. En häst gör aldrig fel, den gör alltid det som är rätt för den själv, hur tokigt det än blir så gör den inte fel. Vad hästen än gör så har den valt det själv, därför ska allt som hästen ställs inför vara så genomtänkt att hästen inte tvingas till något som inte är rätt. Hästen kan göra misstag, misstag är till för att korrigeras, genom att korrigera så lärs det riktiga ut. En bra tränare kan skilja på fel och misstag.
Redskap och kontroll:
De olika möjligheter som finns att kontrollera hästar på, kan delas in i grupper. Den absolut mest använda gruppen är den mekaniska kontrollen av hästen. I den gruppen ingår alla typer och variationer av bett, hjälptyglar, hävstänger, sporrar, linor och selar mm. En annan välanvänd grupp är den fysiska kontakten med hästen t.ex. genom skänkelpåverkan. Mindre använd är attityd och mental kontroll. Genom att kombinera grupperna får man olika nivåer på hästmannaskap.
Piskan är ett redskap som används av ryttare utan någon tanke. Flertalet ryttare använder piskan på bogen när hästen har gjort något oönskat som bestraffning, sedan används piskan på samma ställe för att driva hästen framåt. En hjälp på bogen uppfattas av hästen att den ska gå åt sidan. Ska piskan göra nytta som drivning ska hjälpen ges bak på hästen, fysisk bestraffning från hästryggen ska inte örekomma, det tyder bara på inkompetens.
Den skickliga använder minsta möjliga mekaniska styrning. Alla kan tvinga en häst med mekanik, medan att styra en häst utan fysisk kontakt kräver kunskap. Hästar använder i första hand ett kroppsspråk och läser det mycket snabbare än vad människan medvetet kan signalera, omedvetet signalerar människan hela tiden till hästen.
Avsikten med redskap som används är att förlänga räckvidden hos ryttaren, och inte för att straffa hästen. Påk, piska, kvastskaft eller vad man nu har, används för att skapa distans till hästen och för att få den att gå någonstans. Hästen går undan för tryck stötar eller knackning, hjälpen ska ges där man vill ha verkan, t.ex. står man framför hästen och vill att den ska gå bakåt så signalera mot bringan. Ska hästen framåt så ges hjälpen någonstans bakom höftbensknölen. Om hästen inte ska gå undan ska beröringen var statisk eller strykande.
Hjälper:
En hjälp får sin bästa funktion när den upphör, inte när den verkar. Den ska alltid betyda samma sak. Den får aldrig vara starkare än vad som behövs, men den får vara så stark som det behövs.
Hjälpen ska ges där man vill att den ska verka, huvudet ska alltid behandlas med försiktighet, hästen får aldrig visa obehag vid öron, ögon och mule. I början kan hjälpen vara stor och tydlig men ska minskas så fort hästen har förstått. En gång är ingen gång, två gånger är en vana och tredje gången är gillt. Efter tredje gången brukar hjälpen fungera bra, resten av hästens liv är finslipning. Många hjälper kan ha flera funktioner, t.ex. borttagande av en skänkel ger förhöjd verkan på den som ligger kvar mot hästen.
Eftergiften är den absolut viktigaste ingrediensen vid all hästträning. Om eftergift, vilket är det samma som att hjälpen eller signalen upphör, ges så fort som hästen visar respons så ser den en anledning att följa hjälpen. Den ska belönas vid minsta möjliga försök till rätt respons, det är idéen som ska belönas, då kan man skapa en häst som dansar fram utan synliga hjälper.
Hjälptyglar som ger ett konstant budskap och som används kontinuerligt i ridning tyder på inkompetens och brist på känsla. En hjälptygel kan användas på hästar som visar att de är beredda att resa på sig och inte bryr sig om ifall de skadar sig själva. Ryttaren har ingen funktion på hästryggen utan ska arbeta hästen från marken. När hästen har förstått vad som krävs så tas hjälptyglarna bort. Oftast handlar det om minuter för att hästen ska förstå budskapet, längre användande skapar bara motstånd och förvärrar situationen.
Ett martingal är ett exepel på en bra hjälptygel som kan användas ofta, på grund av att den ger ingen korrigering när inte hästen gör någonting fel. Ett martingal fungerar så att den skapar ett motstånd när hästen höjer huvudet, och när hästen sänker huvudet igen försvinner motståndet och hästen belönar sig själv genom eftergift.
Bestraffning?
Bestraffning på det sätt som människan menar finns inte i hästvärlden. En häst gör inte fel och då kan den inte heller straffas för det. Hästar biter och sparkar varandra, ibland uppstår skador och även dödsfall kan inträffa. Vi kan också behöva använda en del våld vid umgänge med hästar, men inte som straff för något som vi har förorsakat. Det som inträffar beror alltid på den situation som människan har skapat. Om en häst tex. biter så beror det på något, ta reda på orsaken och lös det. Problemet kan vara brist på respekt, vana att få godis, smärta, rädsla mm.
Belöning i form av eftergift:
Som jag så många gånger skrivit i den här artikeln så är eftergiften ens bästa vän när det gäller att träna en häst. En häst strävar efter eftergiften och sätter högre värde på att få gå och vila efter ett tufft träningspass än att få en morot varje gång den gör rätt.
Detta var den andra delen av kapitlet Natural Horsemanship, och med tiden kommer det fler artiklar. Hoppas att den innehöll någonting av nytta, och tänk på hur du hanterar din häst!
Mental medvetenhet
När vi kommunicerar med hästen är det lättast att använda kroppsspråket därför måste vi bli medvetna om vad det är som styr vårt kroppsspråk och för att det skall bli bättre.
-Det vi tänker leder till olika känslor som leder till ett beteende, säger Pernilla. Hon menar också att avslappning är A och O när det gäller mental träning. Det gäller att vara en trygg ledare och kontrollera sin nervositet vid till exempel en tävling och inte visa sina känslor så hästen också blir spänd.
Ryttaren måste också jobba på sitt självförtroende eftersom ett bra självförtroende väcker positiva emotioner, underlättar koncentrationen, påverkar målsättningen och strävan ökar viljan att anstränga sig ,med mera, enligt Pernilla. Med ett bra självförtroende känner man sig trygg i olika situationer vilket är nödvändigt om vi vill vara en god ledare för hästen. Självförtroendet påverkas av våra tidigare prestationer och erfarenheter.
- Så se till att lyckas , säger Pernilla, det är det bästa sättet att höja självförtroendet på.
Ett tips är att sätta relevanta mål och vara nöjd med vad du lyckades med och inte vad du misslyckas med.
Öva dig också på att kunna focusera på det som är väsentligt och på att koncentrera dig på det som du håller på med. Rid i nuet och inte flera steg före eller med tankarna på vad du skall laga till middag eller göra på jobbet.
Visualisera och och tänk dig själv genomföra olika rörelser. Har du problem med till exempel en galoppfattning och ser dig själv göra felet i din mentala bild, använd Kyra som ryttare i din tankebild tills rörelsen fungerar mental. Då har man skickat signaler till hjärnan hur det skall göras i verkligheten på ett rätt sätt, tipsar Pernilla
Förbättrat självförtroende på hästen går genom ett förbättrat självförtroende på ryttaren.
mer hittar ni här: http://www.western-ridning.com/traening/natural-horsemanship/
